Jag tänkte låtsas som inget och helt plötsligt publicera ett inlägg med en gnutta anknytning till min person. Förr gjorde jag ju det betydligt oftare, men jag har helt tappat stinget. Dels har jag med en dåres envishet harvat på med mitt rippningsprojekt som jag vill få klart innan domedagen helst. Dels har det funnits ytterst lite tid för bloggande det senaste halvåret eller så, på senare tid nästan ingen tid alls. Sen våren kom tillbringas större delen av dagarna utomhus.
Vårbruket är i full gång och vi har en gräsmatta som efter tre års vanstyre är en ogräsmatta. Jag har blivit besatt av att bekämpa maskrosor, kirskål och kvickrot. Mina stackars misshandlade fotbollsknän gnisslar och gnäller och till och med handleder protesterar. Fan vet om mina insatser hjälper något heller. Kirskålen gick jag på knock mot och slet tills jag nästan grät av förtvivlan, smärta och trötthet. Vid inspektion en dryg vecka senare såg det ut ungefär som det gjorde innan min bersärkargång. Tröstlöst.
Till något roligare. Vi har numera endast ett blöjbarn. Dottern är sedan en tid tillbaka torr på natten. Det är stort. Och nästan ännu större är att hon har slutat med napp. Hon börjar bli stor. Jag själv missbrukade napp till fyra års ålder och jag är glad att dottern la av innan hon hann bli så gammal. Jag tror nämligen att napp är en inkörsport till tyngre droger.
Men roligast just nu är att inom kort kommer barnen att få en ny kusin. Jag går i spänd förväntan. Det är inte varje dag man blir morbror.
—————-
Now playing: Bob Hund – Världens Bästa Dåliga Låt
via FoxyTunes
