Hipp hipp hurra!

Elliott fyller fyra år idag. Grattis!

Annars så är jag äntligen feberfri idag, men huvudet känns fortfarande som en medicinboll. Det kanske stämmer som de säger att dagisbaciller kan knocka en elefant.

Vi har börjat downsiza vår barnvagnspark så smått. Sex vagnar hade vi tidigare, nu är det fem och så ska vi slänga en som gjort sitt så är vi nere på fyra. Jag sålde en syskonvagn igår kväll till ett invandrarpar från, vad ska man säga, en mindre fashionabel del av stan. Deras tidigare vagn hade blivit stulen i trapphuset. Så förbannat lågt att stjäla barnvagnar.

Men inte så lågt som frun i huset ville pruta ner priset. Det var ganska kul faktiskt, att få se ett proffs in action. Jag behöver verkligen lära mig hur man gör. Jag är usel på att pruta. En gång, på en semester i Bulgarien, lyckades jag faktiskt pruta ner en Leninbyst helt sjukt lågt, men så bestämde jag mig för att jag inte ville ha den trots allt. ”Not correct!”, sa försäljaren. Men tillbaka till gårkvällen. Utgångspriset var 1000:- men hon ville absolut inte betala mer än 700. 800 blev mitt motbud. Absolut inte var svaret. Efter många turer gick de med på 800 och så var det dags att utföra trolleritricket att få plats med den ganska stora vagnen i deras bil. Jag var tvungen att visa att hjulen gick att ta av och då gick det med nöd och näppe. Men när jag tog bort hjulen upptäckte de en liten skavank på en plastdetalj. De sänkte direkt ner till 700 igen. Nej, sa jag, priset är redan lågt satt med dylika skavanker i åtanke. Förresten så påverkar inte den där skavanken ”körupplevelsen” det minsta. Det ville de inte höra på. Frun satte sig i bilen och de gjorde sig klara att åka hem, så jag började lyfta ur vagnen ur bagageutrymmet igen för jag tänkte inte sänka priset mer. Då stoppade de mig snabbt och sa ok till 800:-

Jag hoppas de blir nöjda, för det var en bra vagn tyckte vi. Och jag tackar för lektionen i förhandling.