Fram med rödvinet!

För här kommer Leonard Cohen!

133. Leonard Cohen – Songs from a Room

Bird on a Wire

134. Leonard Cohen – Greatest Hits

Suzanne

135. Leonard Cohen – Various Positions

If It Be Your Will

En nackdel med att växa upp på 80-talet är att många bra artister var riktigt ostiga då. Leonard Cohen är ett lysande exempel på vad jag menar. Har man sett honom pratsjunga I’m Your Man som någon slags förlaga till Günther så blir man inte direkt sugen på att kolla upp mer från honom. Först och främst vill jag förklara att jag inte har hittat något belägg för att det här är ett korrekt minne (jag minns alltså en video där Cohen sjunger sin låt I’m Your Man samtidigt som han uppvaktas av vackra och betydligt yngre kvinnor). Vidare får jag erkänna att min första bedömning av Cohen visade sig vara helt uppåt väggarna.

Det var när jag kom till Linköping för mina kulturvetarstudier som jag började umgås med folk som lyssnade bl.a. på Leonard Cohen och upptäckte vilken fantastisk artist han är. När jag hade upptäckt det upptäckte jag även att mamma hade flera stycken Cohenplattor i sin skivsamling. De lade jag diskret beslag på och lyssnade på dem flitigt, men det var LP-skivor så jag skaffade några egna CD-skivor också. Jag har hällt i mig en del rödvin och även en hel del whisky till de här skivorna.

136. Lloyd Cole and the Commotions – Rattlesnakes

Perfect Skin

Den här skivan köpte jag bara för att skaffa mig koll på Lloyd Cole. Den här skivan tyckte jag räckte för att konstatera att han är ok, men inget att jag vill ägna mer tid åt. Produktionen på skivan är ett exempel på hur man under 80-talet nästan kunde sabba en bra skiva fullständigt. Det låter verkligen skit stundtals. Jag förstår att det säkert finns en och annan som tycker att jag har fattat ett fullständigt hårresande beslut som avfärdar Lloyd Cole på det här viset. Jag får väl leva med det.

137. Comet Gain – Réalistes

Why I Try to Look So Bad

Den här skivan kom ut 2002 och den fick väl bra recensioner någonstans. Något fick mig iallafall att skaffa den. Jag har inte så mycket mer att säga om den. Den är faktiskt bra, men jag har inte riktigt omfamnat den. Det klickade inte riktigt.

138. The Commitments (Soundtrack)

Destination: Anywhere

Tja… jag vet inte riktigt varför jag äger den här skivan. Filmen är bra. Visst. Men att köpa soundtracket…? Den måste ha varit riktigt billig.

Lämna ett svar