Jämställdhetsbonus på föräldraledigheten

Pausen i Let’s dance (som visst är slut nu…) kan man t.ex. ägna åt att fundera över det här med jämställdhetsbonus. Igår skrevs det om det i DN. Alliansen är tydligen inte helt överens om huruvida förslaget kommer att ha positiv effekt eller inte. Andra förslag är att höja taket i föräldraförsäkringen (bra förslag) och/eller individuell föräldraförsäkring (ännu bättre förslag). Oppositionen är för båda förslagen.

Min egen åsikt är att de gärna får införa jämställdhetsbonusen i brist på annat. Det är bättre än ingenting liksom. Men jag tror inte att effekten kommer att bli stor. För det första så rör det sig om en ganska liten summa pengar, för det andra så finns det inga pengar i världen som kan få vissa män att stanna hemma med sina barn. Egentligen så tror jag inte att så särskilt många föräldrapar bestämmer att mamman ska vara hemma mest för att det är ekonomiskt fördelaktigast. Jag tror snarare att det handlar om tradition, en ohejdad vana helt enkelt. Det förväntas inte att en man ska stanna hemma någon längre tid, medan det finns höga förväntningar på mamman att vara hemma läääänge med sina barn.

För att bryta detta dödläge krävs, som oppositionen föreslår, individuell föräldraförsäkring. På så vis blir föräldrar tvingade att dela lika. Ingen kan förvänta sig att mannen inte kommer att avvika från jobbet och på samma vis kan ingen klandra en mamma som avstår från halva föräldraledigheten. Allt är frid och fröjd och de som klagar på den ekonomiska förlusten kan tröstas med att det bara handlar om en ytterst kort period i livet. En höjning av taket på föräldraförsäkringen skulle kunna kompensera en smula. Jag har tidigare vägt fördelar mot nackdelar i den här frågan.

Det här är, slår det mig, en reform som Pär Ström borde välkomna. Likaså de som släpar sig fram på knogarna i hans spår (se exv. kommentarerna på det här inlägget så förstår ni nog vad jag menar). Hans förklaring till varför män är så dåliga på att ta ut föräldraledighet är nämligen att det är mammornas fel. De ägnar sig åt umgängessabotage och vägrar ”släppa till” dagar till mannen. Om mammorna enligt lag var tvungna att avstå från halva föräldraledigheten så vore det problemet ur världen. Och det ska tilläggas att det här är ett problem som Ström lägger stor vikt vid. Han menar att kvinnan förtrycker mannen på ”hemmafronten” och att relationen till barnen är en av kvinnans stora privilegier här i livet. Jag kan inte annat än att hålla med om det, att relationen till sina barn är ett stort privilegium här i livet alltså. Just därför har jag sett till att min fru och jag delar ganska jämnt på ledigheten. Men enligt Ström är detta alltså inte möjligt för ett stort antal män, så varför inte ge dessa män en lagstadgad rätt?

Nu råkar jag veta att Ström är emot individuell föräldraförsäkring eftersom det inkräktar på människors heliga valfrihet. Men om denna valfrihet innebär att män ständigt körs över i familjelivet, kan man inte tänka sig att tumma lite på den då? För mig är det förvånande att han inte stöder idén med en lagstadgad delning särskilt med tanke på att han inte har nåt annat eget förslag.

Så kom igen Pär! Slå ett slag för individuell föräldraförsäkring nu!

—————-
Now playing: 16 Horsepower – Black Soul Choir
via FoxyTunes