Jag har just avnjutit lite knappt en flaska rött samtidigt som jag såg på Kärlek och fördom, Bollywoodtolkningen av Stolthet och fördom. Tillsammans med vin så var det en fin kombination. Jag blev innerligt glad av den.
Men det var inte därför jag satte mig vid tangentbordet för att förlösa ännu ett alster här. Jag ville skriva om stormen. Vad blev det den? Vi hade ju ”stormsäkrat” tomten och allt. Jag hoppades lite att flaggstången skulle blåsa ner, och så kommer bara en liten pust.
Och a propos storm. Man brukar tala om ”mediabruset”, men jag tycker att det uttrycket borde uppgraderas till ”mediastorm” för det handlar inte längre om nåt brus, det är tamigfan orkan. Och om man pratar om en mediastorm så kan man säga så här: som fader till två, varav den ene endast är två veckor gammal så befinner man sig knappast i stormens öga, snarare i dess rektum. Jag vet egentligen inte ens vad det skulle innebära – jag tycker att ”rektum” är ett roligt ord och ville skriva det, men det jag ville säga var att man missar ofantligt mycket i informationsflödet som nybliven förälder. Det är därför jag läser den här artikeln först nu.
Det är en artikel signerad Christer Hermansson, kulturchef i Strängnäs, där han skriver att folkbibliotek måste satsa mer på litteraturen och läsning och för att sammanfatta det hela kan man säga att om såna som Christer Hermansson fick styra här i världen så skulle vi fortfarande ha kvar de fyra stånden och betala tionde till kyrkan. Troligen skulle även slaveriet finnas kvar i delar av världen också, men jag säger ”troligen” för även den stockkonservative kan ju överraska.
Äh, nu går jag på lite väl hårt kanske. Det är väl rödvinet. Men faktum är att jag blir lite less på sånt här tjafs. Som jag ser det är det så här: Om folkbiblioteken satsar på litteraturen och läsning som högsta prioritet så är de dödsdömda. Det är ju bara att kolla på topplistorna på bibliotekens utlåningsstastik. Det är inte Odysseus, På spaning efter den tid som flytt och Lord Jim som ligger på topp 3 direkt. Nej, bibliotekens topplista ser ganska exakt ut som pockettoppen som man kan finna i vilken bensinmack eller Pressbyrå som helst. Varför ska skattepengar gå till nåt som medborgare lika gärna kan tillgodogöra sig på en bensinmack. Och missförstå mig rätt. Om medborgaren vill läsa Stieg Larsson och Camilla Läckberg istället för James Joyce eller Marcel Proust så tycker jag att medborgaren ska få göra det och det är inget större fel i det, även om en del av mig kan tycka att det är lite synd om medborgaren, men framför allt ska det inte finnas nån skattefinansierad kulturinstitution som säger att medborgaren borde läsa nåt ”finare”.
En annan intressant grej med den här artikeln är hur väl den passar in i vår, snart fulländade, uppsats. Vi har skrivit om just det här – uppfattningar om vad som är eller bör vara folkbibliotekets uppdrag. Christer Hermanssons artikel passar som handsken i en av de tankeskolor som vi (Mattias och jag) har mejslat ut ur biblioteksdebatten. Men nu är jag inne på smala akademiska stigar som förmodligen inte går hem i bloggosfären och jag borde nog gå och lägga mig nu egentligen. Så god natt!
—————-
Now playing: Sahara Hotnights – cheek to cheek
via FoxyTunes
