Jag har idétorka, men jag skriver ändå. Har alltid varit bra på att svamla. Idétorkan just nu beror nog på den stundande bokmässan som upptar större delen av min tankeverksamhet så här dan före dan före dan. Även om programmet inte bjuder på några höjdare direkt, inte så många måsten, så är det mer än tillräckligt med intressanta inslag.
Sent igår kväll satt jag och knåpade ihop ett schema på nätet. Det blev ett dokument på tretton sidor med ett överflöd av programkrockar. Kl. 12 på torsdag ska jag exempelvis vara på fem olika ställen. Vi får se hur jag löser det.
DN hade ett lite skojigt inslag om alla författarfighter som kan tänkas uppstå under mässan. Kolla här.
Det har varit en ganska hektisk period på jobbet den senaste veckan. Vi kör biblioteksintroduktioner för ettorna (jag jobbar på ett gymnasiebibliotek) och jag har haft fyra bokprat på IV (individuella programmet) med allt vad det innebär av inläsning av böcker osv. Och allt detta ska jag hinna med på en halvtid. Jag som tyckte att det var som en dröm att jobba halvtid, men det har nu visat sig föra med sig mer problem än vad jag trodde. Det är kort sagt svårt att hinna med att göra det man ska.
Jag känner att all den här pressen har påverkat mitt bloggande menligt. Uppslagen kommer liksom inte som de gjorde förr. Det är skit är det. Och det här inlägget gör jag nog bäst i att avsluta å det snaraste innan jag spårar ur fullständigt i mitt bludder.
En sista sak bara. Jag prenumererar på Om ett ord. Det är en trevlig liten grej. Ett ord om dagen får en etymologisk genomgång. Lite bildning i lagom doser. Dagens ord var pojke. I texten som följde stötte jag på ett passande ord för det jag går omkring och känner när jag ser frugans mage, som börjar bli rätt så omfångsrik, nämligen detta: sonlycka.
—————-
Now playing: Albert Hammond, Jr. – Back to the 101
via FoxyTunes
september 25, 2007 kl 21:41 |
Det där om ett ord verkar intressant så jag började prenumerera jag också.
september 25, 2007 kl 22:08 |
Det var ett bra beslut.
september 26, 2007 kl 08:39 |
Sonlycka! Måste jag genast börja använda om min lillkille.
Låter fint med omfångsrik mage. När är det dags?
september 26, 2007 kl 12:42 |
Det tycker jag du ska göra. Det är väl visserligen ett ganska sunkigt ord ursprungligen, att döttrar inte var lika välkomna osv, men det kan man ju bortse från idag. Det är ett fint ord tycker jag.
Jag överdrev nog lite när jag skrev omfångsrik. Det är inte dags förrän i början av januari så det är ju ett tag kvar. Men grejen är att det har gått från ingenting till en ordentlig gravmage över en natt känns det som.
september 29, 2007 kl 13:24 |
Efter tre dagar på mässan har jag inte hunnit gå på ett enda seminarium! Så är det när man jobbar själv, inser jag nu.
september 30, 2007 kl 20:45 |
Då ska jag aldrig jobba på bokmässan.