Ja, då var man tillbaka i grottekvarnen. Fast det är inte så farligt egentligen eftersom det bara är halvtid. Det är i själva verket inte så dumt med det här upplägget. Jag får jobba lite, få lite vuxet umgänge och känna mig viktig och så, men ändå ha sovmorgon (jag börjar 9:30) och slutar tidigt (14:30 eller 13:30) och sen umgås med min dotter en tid på eftermiddagen innan det är mat- och sovdags.
Lite orolig börjar jag dock bli över vad jag ska hinna med på den lilla tid jag är på jobbet. Hittills har jag inte uträttat mycket. Jag hinner påbörja saker och när jag kommer tillbaka nästa dag så har nån annan slutfört det.
Dottern trivs fortsatt bra på dagis. Nästan för bra. ”Det har gått jättebra” får jag höra när jag kommer och hämtar henne. Och hon är på kanonhumör resten av dagen. Man börjar ju undra lite. Tycker hon det är tråkigt hemma? Stimulerar vi henne för lite när hon är hemma? Men, sen tänker jag att det är ingen idé att grubbla på sånt. Det är roligt och skönt att det funkar bra med dagis. När hon rymmer hemifrån eller blir deprimerad på helgerna får vi väl börja se över vårt föräldraskap.
—————-
Now playing: Grandaddy – Elevate Myself
via FoxyTunes
augusti 16, 2007 kl 21:18 |
Jag tror att man generellt stimulerar sina barn för lite hemma. De behöver ju så fruktansvärt MYCKET stimulans de små liven.
Huga!