Dags för utvärdering

Det är ju faktiskt min sista pappalediga dag idag. Och vad brukar man göra när nåt lider mot sitt slut? Jo, man utvärderar. Det får bli lite informellt utan frågeformulär. Kvalitativt om man så vill.

När jag ändå är igång tänkte jag börja med att kommentera mitt bloggande. Det har nämligen inte blivit riktigt som jag tänkte mig. Inte sämre kanske, men annorlunda. Det var svårt att hålla sig till ämnet, som var tänkt att vara mina personliga upplevelser under pappaledigheten kryddat med inlägg i jämställdhetsdebatten. Det som gjorde det svårt var att det helt enkelt blev för tråkigt och tjatigt. Efter ett par inlägg hade jag gjort klart min ståndpunkt angående uttag av föräldraledighet, mansrollen, färg på barnkläder etc och vad jag och dottern hade för oss om dagarna var sällan nåt som var värt att berätta för andra än närstående.

Så det smög sig in en massa annat, populärkultur, mördarsniglar, fotboll och fan och hans moster. Det finns andra som gör sånt och dessutom bra mycket bättre än jag, så fortsättningsvis tänkte jag försöka att hålla mig mer på min kant och vara mer sparsam med de rent allmänna tankarna och reflektionerna. Och eftersom jag kommer att börja jobba så smått (halvtid) så tänkte jag låta en del jobbrelaterade inlägg smyga in då och då (för det är ju ingen annan som bloggar om biblioteksfrågor )

Och själva pappaledigheten då? Jo, den blev nog ungefär som jag tänkte mig. Intressant att följa sin avkomma så nära under en lång period, att vara den som ”känner henne bäst”, skönt att vara ledig från jobbet så klart och roligt att umgås med den trevliga flicka som vår dotter är. När man tänker på hur mycket dottern har utvecklats sen jag började vara ledig så fattar man knappt att det är sant. Jag tittade på en liten filmsnutt som måste ha varit från mars ungefär. En liten flintis som stapplar fram, ramlar fram och frugan med skräck i blicken tätt efter beredd att ta emot när hon faller. Numera springer hon som en gasell och faller hon så tar hon mot sig själv utan vidare. Och hon kan så mycket, förstår så mycket. Mycket mer än vad jag trodde en ettåring var kapabel till. Bara under den här veckan på dagis har hon gjort framsteg. Hon lär ju sig av de andra barnen som är lite större.

Det har varit en härlig tid. Och nu väntar en tid som åtminstone borde bli hälften så härlig.

—————-
Now playing: A.C. Newman – The Town Halo
via FoxyTunes