Män som hatar kvinnor av Stieg Larsson
Boken behöver knappast nån utförlig presentation eller reklam och vill ni läsa en riktig recension av boken föreslår jag ett besök på dagens bok.
Först vill jag klargöra att jag har en ganska negativ inställning till deckare. Jag tycker att de är lite tråkiga helt enkelt. En deckare jobbar alltså automatiskt i uppförsbacke när den hamnar i mina händer. För att försöka omvärdera genren har jag det senaste året läst en hel del (för att vara jag) deckare. Det här var tredje på raken faktiskt, efter När jorden rämnar och Tandooriälgen. Min syn på deckargenren har väl mildrats något eftersom samtliga böcker har varit läsvärda, med viss tvekan för Tandooriälgen som visserligen var rolig stundtals, men det räckte inte riktigt. Män som hatar kvinnor är utan tvivel den bästa deckare jag har läst på senare år. Inte sen jag plöjde Stieg Trenter i mellanstadiet har jag varit så uppslukad av en mordgåta. Och till skillnad från en hel del annat inom genren så är det ytterst välskrivet. För min del kvittar det hur spännande det än blir i Liza Marklunds böcker när allt förutom just spänningsmomentet är uselt. Män som hatar kvinnor flyter fram som en fors, bara att flyta med.
Ett bättre sommarläsningstips kan jag knappt komma på eftersom boken utgör första delen i en trilogi. Man kan således fylla en stor del av sommaren (beroende på hur snabbt man läser) med högklassig spänning.
juni 27, 2007 kl 11:50 |
..men den räcker knappast hela sommaren. Med tanke på hur tokspännande det blir sen, skulle jag tippa att man klipper hela trilogin på säg, 10 dar.
Du har möjligtvis inte läs Arne Dahl?
juni 28, 2007 kl 12:49 |
Jag tror dig. Jag som läser relativt långsamt betade av den här i ett nafs.
Arne Dahl har jag inte läst. Bra?
juni 29, 2007 kl 00:33 |
Ja, ja.
De första två är förhäxande bra. Bättre än SL.