Kom att tänka på en sak när jag läste den här TV-krönikan i Expressen. Först måste jag bara säga att jag håller med, Ernsts projekt börjar gå rejält över styr. Takkronan av ulltottar fick mig att undra om karln inte är lite utbränd eller nåt. Och gruset längs väggen… Han gjorde nåt liknande i en lägenhet nån gång. Det är tydligen nåt han gillar, men särskilt praktiskt kan man ju inte säga att det är.
Hursomhelst, Ernst har väl aldrig haft riktigt alla hästar hemma någonsin, och kanske just därför har han blivit en stor TV-personlighet i en genre som håller på att ta över tablåerna fullständigt – inredningsprogrammen. Alla kanaler har typ två program var i den här kategorin. Jag kan inte påstå att jag har full koll på samtliga, men några har jag kollat in. Jag är ju trots allt husägare. Det intryck som programmen ger mig är att det råder en väldigt traditionell arbetsfördelning. Kvinnan bestämmer stilen, handlar lite kuddar och blommor och målar kanske om ett bord, medan mannen gjuter ny betongplatta, snickar ihop en ny trapp, lägger nytt tak och bär in den nyinköpta soffan. Sen finns det vissa personer som flyter litegrann mellan ytterligheterna. Jag menar, det finns kvinnliga programledare som snickrar lite och manliga som arrangerar fruktskålar, men de är marginella företeelser. Se t.ex. på Bygglov där stereotypen kanske framträder som tydligast.
Jag vägrar att tro att det inte finns tänkbara kvinnliga alternativ till Matte och Willy i Bygglov. Det skulle vara kul att se den sista bastionen av accepterad ojämställdhet falla när den första kvinnan gör det grova ”karlgörat” i ett inredningsprogram i TV. Tills dess får jag nöja mig med Ernsts könsöverskridande åt andra hållet (han gör ju både det manliga och det kvinnliga jobbet, snacka om queer!)
