Pris till Linda Skugge och PJ Anders Linder

Jag försöker ju själv att skriva lite om barn och föräldraskap, så jag bör väl rapportera om vad som händer inom min genre. Det som har hänt är att i måndags rapporterade SvD att Linda Skugge och SvD:s politiske chefredaktör PJ Anders Linder har fått Guldmedaljen, organisationen Haros pris till dem som har väckt debatt om barns och föräldrars intressen.

Även om jag personligen är intresserad av frågor som rör barns och föräldrars intressen så kan jag inte påstå att jag vet ett dugg om Haro och jag har inte någon särskild åsikt om vare sig Skugge eller PJ. Eller jo, Skugge har jag en åsikt om – jag har alltid haft svårt för henne. Att läsa henne är lite som att äta smörgås på stranden. Det är schysst och så till en början, men så får man sand i munnen och allt blir bara obehagligt. Linda Skugge kan ha vettiga åsikter och yttra saker som är tänkvärda, men hon gör det på väldigt osmidigt sätt som gör att jag ändå inte kan sympatisera med henne. Men visst har hon väckt debatt kring barns och föräldrars intressen, utan tvekan, klart hon ska ha en guldmedalj.

Sen har jag också en åsikt om det hon säger i slutet av artikeln. Hon vill lägga ner föräldraförsäkringen helt och hållet eftersom det är ”sinnessjukt att mammor går hemma och dricker latte och får 34 000 i månaden för det”. Om det är så håller jag med om att det är sinnessjukt, men jag tvivlar på att så värst många får 34 000 i månaden. Jag får det inte iallafall. Att det finns en klick mammor och pappor som får så hög ersättning betvivlar jag inte, men jag tycker inte att en liten klick som får för mycket ska orsaka att hela idén med föräldraförsäkring skrotas. Hon tycker heller inte att ”andra ska betala” för att man är hemma med sitt barn. Nähä, hur ska det annars gå till? Återigen, jag förmodar att det är ytterst få som skulle ha råd att stanna hemma med sina barn utan någon form av bidrag. Skugges familj kanske kan lösa det utan bidrag, men det betyder inte att alla andra också kan det.